Nu smäller det...

Jag skulle ligga och försöka sova tills kirurgerna skulle ringa Johanna och be henne ge mig de förebyggande smärtstilletabletterna. Vilket var nu. Fem tjocka morfinliknande piller fick jag nyss i mig.

Därför försöker jag skynda på att hinna blogga lite innan jag blir helt konstig haha. Jag hoooooppas verkligen att jag slipper jobbiga biverkningar... Jag hoppas verkligen.

Det som händer med dessa piller är att jag kommer bli flummig och väldigt trött. Om en timme ungefär körs jag ner till källaren, tar på mig den vackra operationsskjortan, den fina mössan, och så ska en sköterska tvätta hela min mage med såndär skrubb-svamp igen. Har jag otur vill de sätta en nål i armen också, men i så fall gör dem det när jag blivit nersövd.

Operationen i sig kommer ta ungefär en timme bara. Sedan ligger jag på uppvaket några timmar och får komma tillbaka till mitt rum framåt kvällen, 18-tiden kanske.

Jag har världens bästa gudmor som är med mig hela dagen idag. Hon sitter bredvid min säng och läser just nu. Hon säger att hon tänker vara kvar här tills jag är tillbaka på mitt rum också. Och så har Amanda tagit ledigt från skolan imorgon och hela nästa vecka för att vara med mig istället. Vad har jag gjort för att förtjäna dem? Godare själar finns ju inte.

Nu börjar världen bli lite roligare märker jag haha. Jaja. Illa mår jag i alla fall inte, än så länge. Detta blir antagligen mitt sista inlägg innan operationen.

Jag är nervös och rädd som en liten kanin. Men jag vet att det kommer gå bra. Operation och sjukhus och allt detta är inte riktigt min grej bara. Spenderar hellre ett år med regelbundna vistelser i Kroatien till exempel. Hihi.

Ha en fortsatt bra dag människor! Vi ses på andra sidan dimman! Dags att plocka fram sin mentala armé, kriget startar ju. Operation ett av två, here I come!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

hosdijana.blogg.se

Bloggvärlden är sprillans ny för mig, men tanken slog mig och jag kände för att ge det ett försök! Vi får hoppas på att det blir bra :)

RSS 2.0