Någon sorts lättnad

Skönt att vara iväg själv en stund. Slippa ha "barnvakt" dygnet runt även fast det egentligen måste vara så. Nog hittade jag lite smått o gott som åker med hem.. Hihi.

Sitter på pendeln som snart tar mig hemåt. Då blir det hemsjukvård, dusch och småstäda del. Sedan kommer Amanda! Trots att vi nästan ses varje dag måste jag säga att jag saknar flickan. Konstigt hur sånt funkar tycker jag.

När jag gick runt på nordstan mmsade Ines (en nära släkting till mig, läs storasyster) en bild på mammas, mormors och Dinos grav. Jag själv har inte varit där på flera månader... Känns så skönt att veta att platsen är så väl omhändertagen av nära och kära. Blev så glad av det mmset. Måste kännas skönt för dom med, där borta i Nangijala. Titta vad fint det är!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

hosdijana.blogg.se

Bloggvärlden är sprillans ny för mig, men tanken slog mig och jag kände för att ge det ett försök! Vi får hoppas på att det blir bra :)

RSS 2.0