Nöjda tjejer
Trots förseningen kom Amanda och jag iväg rätt smidigt till slut. Vi satt i två timmar och pärlade tror jag. Blev bjudna på te och tiden verkligen flög iväg. Femton armband senare var vi tvungna att gå för att jag skulle hinna hem till medicineringen! Femton armband innebär 1500 kr som kommer gå oavkortat till fonden. Känns riktigt jävla bra rent ut sagt! Amanda och jag funderar på att i fortsättningen ha detta som vår tisdags-aktivitet. Det är ju för det första lika bra att sitta där och snacka som hemma, det är rätt mysigt att pärla OCH vi gör en riktigt god gärning. Tre flugor i en smäll. Perfekt.
Tajmingen med hemsjukvården var jättebra också, för en gångs skull. Men det blev fördröjt igen på grund av droppen... Jag ligger just nu med dem också, verkar som att det kommer ta fem minuter kortare tid denna gången i alla fall. När allt var klart och de åkte hann jag i princip bara byta om och andas ut lite, sedan kom Christer! Vi satt och snacka ett tag. Var så länge sedan. Pia och Andreas var med också. Trevligt! Och så kom då Elli som han heter för en halvtimme sedan och Christer åkte hem.
Det blir film som gäller när allt är klart som vanligt, sedan måste jag sova. Imorgon bär det nämligen av till skolan för att hjälpa Andrea med hennes projektarbete! Jag är en utav personerna som hon ska fota i studion rättare sagt. Ska bli kul!
Här har vi dom! Jag säger som Ung Cancer-företaget ofta säger: Tillsammans gör vi skillnad.
Denna bilden är ifrån förra gången Andrea och jag var i fotostudion ihop. Maj eller juni måste det varit!
Kommentarer
Trackback
