Passiv söndag
Det har verkligen varit en lugn hemmadag idag. Skönt, behövligt och mysigt. Jag kollade på Titanic för femtioelfte gången och fixade med naglarna och halvsov fram till att hemsjukvården kom vid två, när de var klara vid tre kom pappa och dom! Vi tog en fika och pratade en stund bara, sedan skulle dom åka vidare hemåt. Men ändå! Har saknat dom mycket. När de åkte sedan så hjälpte jag faktiskt Ines med ett skolarbete (hur kan jag inte låta bli att plugga? hur? varför?) och nu ska jag bara fortsätta att ligga här och vila, men ännu en film kanske. Låter kanske dötrist men jag är ju van. Och så trist är det faktiskt inte, det blir ju vad man gör det till :)
Jag är väldigt nervös tror jag. Har nog varit det undermedvetet rätt länge. Imorgon ska jag nämligen åka på den stora, avgörande röntgen. Den är så himla tråkig... Man ska i princip ligga blixtstilla, utan att prata eller göra någonting alls i TRE timmar.. Sedan är det bara att vänta på att bilderna ska bli klara, vilket blir på torsdag, och då väntar ett avgörande möte med onkologen. Beroende på vad bilderna visar där och då så gör vi en anpassad planering för de kommande veckorna. Även fast allt tyder på att bilderna kommer visa något positivt är det ändå en big deal. Klart man tänker mycket på det. Eller?
Antagligen den nyaste bilden på mig tagen med en bra kamera, okt-12. Så tråkigt att vara svullen i ansiktet av alla mediciner.. Men men, what to do.
Kommentarer
Trackback
