Tack för Tisdag

Är man hemma på permission är det egentligen sagt att man aldrig får vara ensam hemma. Just om det skulle hända något, eller om när hemsjukvården kommer att man inte kan gå och öppna dörren för dom. Men  eftersom jag haft den enorma förmånen att må såpass bra det senaste vågade sig faktiskt hela familjen iväg till jobb och fritids. Även fast Andreas antagligen hade valt att jobba hemifrån om han kunde.. Men men! Ensam hemma var längesedan. Skönt. Kan dessutom spela hur hög musik jag vill, ännu bättre.  

Nu är slår klockan över till tolv, halv två kommer hemsjukvården igen. Fram tills dess blir det film och frukt, ett helt päron är nog lite amitiöst men bättre lite än inget! Efter att medicinerna droppat in sen beger jag mig till stan för att möta upp saknade Linnéa. En gammal vän jag fått från alla åren i fotbollen. Kan knappt minnas senaste gången vi hittade på något. Ser fram emot det! 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

hosdijana.blogg.se

Bloggvärlden är sprillans ny för mig, men tanken slog mig och jag kände för att ge det ett försök! Vi får hoppas på att det blir bra :)

RSS 2.0